Hundens ursprung
Hundar är ett av de vanligaste husdjuren i världen, och det finns goda skäl till det. De är lojala, beskyddande och sprider otroligt mycket kärlek och glädje till människan. Det starka bandet mellan oss och hundar går långt tillbaks i tiden. Människan har därför haft stort inflytande i hundens utveckling genom historian.
Människor har under århundradena selektivt avlat hundar för att få fram en hund med vissa specifika egenskaper och utseenden. Detta har resulterat i flera hundra olika hundraser.
En sak de alla har gemensamt är dock att de alla härstammar från vargen.
Evolutionen från varg till hund
Att alla hundraser härstammar från vargen är kanske svårt att tro med tanke på att utseendet mellan olika raser kan skilja kraftigt. Alla grundegenskaper hos hunden härstammar dock genetiskt från vargen, oavsett ras.
De första hundarna tros ha utvecklats från vargar för 15 000-40 000 år sedan. Man tror att de då användes främst för arbetssysslor såsom jakt, bevakning och boskapsskötsel. Med tiden har förhållandet mellan människor och hundar utvecklats och förändrats och och i dag betraktas hundar vanligtvis som husdjur snarare än arbetsdjur.
Hur gick domesticeringen av hunden till?
Det finns olika teorier kring hur domesticeringen av hundar gick till. Två av teorierna brukar ses som mest troliga.
Vissa tror att det började med att människan tog vara på vargungar vars föräldrar de hade dödat för deras kött och päls. Valparna växte då upp tillsammans med människan som upptäckte att de var behändiga både i jakt och som beskyddare.
Tvivlare av denna teori är dock tveksamma till att människorna skulle ta ansvar för att uppfostra vargungarna och slösa sin begränsade föda och tillgångar på dem.
Den andra teorin om hur hundar domesticerades är att vargarna själva blev mer och mer vana vid människor och närmade sig dem av eget initiativ. I takt med att de blev vana vid människornas närvaro kan vargarna ha börjat interagera mer och mer med dem.
Vargarna och människornas levnadssätt var trots allt väldigt lika. De båda levde exempelvis i grupp där de kommunicerade och samarbetade med varandra. Dessa likheter tros ha fått vargarna att dras till människorna.
Detta skulle så småningom leda till en naturlig urvalsprocess där de vänligare och mer tama vargarna till slut utvecklades till hundar. De vargar som var skygga för människan blev istället de vilda vargar vi känner till idag.
Detta är den mest accepterade teorin om hur hundar domesticerades eftersom den stämmer överens med arkeologiska bevis som visar på förändringar i vargarnas beteende kring mänskliga bosättningar.
Likheter och skillnader mellan varg och hund
Efter att ha levt tillsammans med människan i många generationer hade de tama vargarna börjat utveckla ett lugnare temperament. De började också att ändras i utseendet.
Kroppen blev mindre, nosarna kortare och öronen mindre spetsiga. De började även få mindre vassa tänder samt olika typer av pälsar. Både utseende och temperament hade alltså anpassats för att bättre passa ett liv tillsammans med människan och började mer och mer likna en hund snarare än en varg.
Likheter
Hundens anatomi är dock fortfarande väldigt lik vargens på många sätt än idag. Vargar och hundar är båda rovdjur och deras jaktinstinkter och förmågor återspeglar detta. Båda arterna kan exempelvis springa långa sträckor och är kända för sina kraftiga bett.
Kroppsbyggnad och sinnen hos båda arter är alltså utvecklade för att snabbt och effektivt kunna fånga ett byte. Båda har även ett särskilt starkt luktsinne vilket gör de är mycket bra på att spåra. De har också en mycket god hörsel och syn.
Skillnader
Även om det finns många likheter mellan varg och hund finns det också några viktiga skillnader. Vargar har en mer stel ryggrad och deras framben är inte lika flexibla som hundarnas. Detta gör dem mindre smidiga än hundar och inte lika bra på att snabbt byta riktning.
Vargar kompenserar dock för detta med sin otroliga styrka. De kan springa mycket snabbare än hundar och deras kraftiga muskler gör att de kan hålla denna hastighet under långa perioder. Deras andningssystem är också mycket effektivt vilket innebär att de kan ta in stora mängder syre när de springer.
Både vargar och hundar är rovdjur, men deras sätt att jaga skiljer sig åt. Hundar jagar ofta sitt byte tills det tröttnar, medan vargar tyst förföljer sitt byte tills de är tillräckligt nära för att attackera.
En av de mest anmärkningsvärda skillnaderna mellan vargar och hundar är deras storlek. Vargar är mycket större än hundar, vilket ger dem en fördel när de jagar stora byten. Detta gör dem dock också mer sårbara för skador.
Fler viktiga skillnader:
- Vargar har gulaktiga ögon medan hundar oftast har bruna eller blå ögon
- Hundens päls varierar kraftigt i både färg, tjocklek och struktur
- Vargar ylar medan hunden skäller
- Vargen har en slank kropp med långa ben medan hunden tenderar att vara lite kraftigare
Hundens kroppsbyggnad och sinnen
Vargens egenskaper av rovdjur finns kvar i hunden i form av dess otroligt starka sinnen. Syn, hörsel och luktsinne är alla mycket höga. De är också köttätare av naturen och anatomiskt anpassade efter detta.
Syn
Hundar har ett vidvinkelseende som är extra skarpt på långt håll. Detta gör att de lätt upptäcker rörelse av ett byte på långt håll. Synen är dock inte alls lika skarp på nära håll vilket gör att de ibland kan ha svårt att upptäcka saker som ligger precis framför ögonen på dem.
Hörsel
Alla hundar har god hörsel, men de med allra skarpast hörsel är de raser som likt vargen har spetsiga öron. Hundens hörsel är mycket mer känslig för ljud än människans vilket gör att de kan uppfatta ljud på mycket längre håll.
Hörseln är till stor hjälp när hundar ska spåra byten även om vissa hundraser kan förlita sig ännu mer på syn och lukt under spårning.
Luktsinne
Hundar har ett fantastiskt luktsinne. Den del av hundens hjärna som ägnar sig åt att analysera lukter är betydligt större än motsvarande del hos människor.
Faktum är att den del av hundhjärnan som ägnas åt lukt är ungefär 40 gånger större än motsvarande del hos människor.
Detta innebär att de kan upptäcka mycket svaga dofter och följa dem över stora avstånd.
Hundar använder sitt luktsinne för många saker, bland annat för att spåra byten, hitta partner och identifiera andra hundar och deras känslomässiga tillstånd.
Anatomi
Hundar är köttätare och är därför anatomiskt anpassade för detta. De har vassa tänder som gör kött lättuggat och kraftiga käkar som kan krossa ben. Framtänderna är till för att bita och grepps sitt byta medan de långa och vassa hörntänderna hjälper till att dela köttet.
Hundar har en väldigt flexibel ryggrad och mycket rörliga framben för att underlätta rörligheten. Benen är utformade på ett sätt som tillåter hunden att snabbt ändra riktning utan riskera att benen går av. På så sätt kan hundar lätt vrida och vända sina kroppar när de jagar byten.
Läs gärna mer om hundens utseende och kroppsbyggnad i vår artikel om hundens anatomi.
Sammanfattning
Människan har haft en stor del i evolutionen från varg till den typ av hund vi känner till idag. Utan människan hade hunden med största sannolikhet inte funnits och speciellt inte i så många olika raser som finns idag.
Vargens rovdjursegenskaper finns kvar i hunden i form av dess otroligt starka sinnen. Synen, hörseln och luktsinnet är mycket skarpt och jaktinstinkten sitter starkt kvar hos många raser. Hunden är också köttätare av naturen och anatomiskt anpassade därefter precis som vargen.
Tack vare domesticeringen har hunden däremot ett otroligt starkt band till människan. Hunden är lojal och trofast och delar din glädje och sorg precis som en nära vän eller anhörig. Det är därför inte konstigt att hunden idag kallas för människans bästa vän.
